Sverige inför ekonomiskt arbetsgivarbegrepp från 2021-01-01

Kortfattad Beskrivning

Kortfattat innebär förändringen att begränsat skattskyldiga arbetstagare (utländsk arbetskraft) inte längre beviljas skattfrihet för tjänsteinkomst enligt den s.k. 183- dagarsregeln om de anses vara uthyrda till en arbetsgivare i Sverige.

Därtill utökas utländska arbetsgivares rapporteringsskyldigheter mot Skatteverket. Ändringarna medför också att utländska arbetsgivare måste inneha godkännande för F- skatt, för att inte svenska utbetalare av ersättning för arbete som utförts i Sverige ska vara skyldiga att göra skatteavdrag vid betalning av fakturor.

Vad gäller idag ?

Idag är utländska arbetstagare med utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige inte skattskyldiga för arbete i Sverige under 183 vistelsedagar per kalenderår.

Ändringen. Vad gäller efter 1 januari 2021?

Sådan skattfrihet medges inte om det är fråga om uthyrning av arbetskraft. Alltså införs en uthyrningsregel.

Uthyrningsregel:

Uthyrning av arbetskraft innebär att en arbetstagare av sin utländska arbetsgivare hyrs ut eller ställs till förfogande för att utföra arbete i en verksamhet i Sverige, under förutsättning att arbetet sker under den svenska verksamhetens ledning och kontroll.

Hur bedömningen kommer ske om arbetet sker under verksamhetens ledning och kontroll är ännu oklart. Men i förarbetena till ändringen ger förslag på Följande bedömningar:

• Vem har behörighet att instruera arbetstagaren?
• Vem har kontroll och disponerar över platsen där arbetet utförs?
• Vem ställer arbetsredskap och material till förfogande?

Fins det några undantag ?

Uthyrningsregeln ska bortses från om arbetet maximalt uppgår till 15 arbetsdagar i rad och maximalt arbetsdagar 45 per kalenderår. Vistelse i Sverige under helg eller ledig tid räknas inte in. I sådana fall som uppfyller undantaget, görs ingen bedömning om uthyrning är för handen

Hur påverkas jag som svensk utbetalare av fakturor och lön till utländsk arbetskraft?

Idag är svenska utbetalare inte skyldiga att innehålla skatt vid betalning av fakturor, källskatt behöver alltså inte betalas in.

Efter ändringen kommer svenska utbetalare vara skyldiga att innehålla skatt vid betalning av fakturor om mottagaren inte har F-skatt. På samma sätt som källskatt måste innehållas för utbetalning till svensk arbetskraft som inte innehar F-skatt.

Det kommer alltså bli väldigt viktigt att se över om en mottagare av ersättning för arbete i Sverige är godkänd för F-skatt.

(I det fall mottagaren inte är skattepliktig i Sverige utbetalar Skatteverket innehållen källskatt efterföljande år.)

Hur påverkas jag som utländsk arbetsgivare till personal som arbetar i Sverige?

Idag behöver inte utländska arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige göra skatteavdrag på ersättning för arbete i Sverige. Sådan skatt betalas istället in till Skatteverket av arbetstagaren själv.

Efter ändringen kommer utländska arbetsgivare utan fast driftställe behöva göra skatteavdrag på 30 % som huvudregel, alternativt SINK-skatt från ersättning för arbete som utförs i Sverige. Samt registrera sig som arbetsgivare hos Skatteverket och lämna arbetsgivardeklarationer på individnivå, till den del arbetet är skattepliktigt i Sverige.

Den utländska arbetsgivaren kommer också behöva lämna uppgifter till Skatteverket så att de kan göra en bedömning om fast driftställe finns i Sverige eller ej. Uppgifter som skall lämnas:

• Vilken verksamhet har bedrivits i Sverige?
• Vilken tid har verksamheten bedrivits i Sverige?
• Övriga förhållanden som behövs för att kunna bedöma

För den utländska arbetsgivaren utan fast driftställe med anställda i Sverige kommer alltså den administrativa bördan öka väsentligt.

Vad är särskilt viktigt att tänka på?

Att fast driftställe uppkommer så är det utländska bolaget skyldigt att  lämna deklaration samt betala svensk bolagsskatt på eventuell vinst , 183-dagarsregeln slopas för arbetstagarna oavsett uthyrningsregel.